(230) Herren önskar, att de övergivna platserna i Södern – där framtidsutsikterna ter sig så avskräckande – skall bli som Guds lustgård. Måtte vårt folk vakna upp och gottgöra det flydda. Skyldigheten, att verka för de färgade, vilar tungt på oss. Skall vi inte försöka att hela, så långt som ligger i vår makt, den skada som åsamkats dessa människor i det förflutna? Borde inte antalet missionärer i Södern mångfaldigas? Kommer vi aldrig att få höra talas om många frivilliga, som är redo att beträda detta fält, för att ta själar ut ur mörker och okunnighet in i det förunderliga ljus, som vi fröjdas åt? Gud kommer att utgjuta Sin Ande över dem, som reagerar på Hans kall. I Kristi kraft kan de uträtta ett arbete, som kommer att fylla himmelen med jubel.

*****