Vid den tidpunkt då Filippus inbjöd Natanael, hade han dragit sig undan till en enslig skogsdunge för att tänka över Johannes' budskap och profetiorna angående Messias. Han bad att om den, som Johannes hade utpekat som Förlossaren, verkligen var det, så skulle det bli uppenbarat för honom. Den helige Ande vilade över honom med försäkran att Gud hade sett till sitt folk och upprättat åt dem "ett frälsningens horn". Filippus visste att hans vän studerade profetiorna. Medan Natanael bad under ett fikonträd, upptäckte Filippus honom. De hade ofta bedit tillsammans på denna obemärkta plats, gömda i lövverket. |