Det är inte en ren och helig kärlek, som får hustrun att ge efter för mannens djuriska böjelser på bekostnad av liv och hälsa. Om hon äger sann kärlek och visdom, kommer hon att försöka vända hans sinne bort från att tillfredsställa sina omdömeslösa begär till det som kan förädla människolivet. Hon kommer att leda samtalen in på andliga saker. Det kan kanske vara nödvändigt att göra det klart för honom, att hon inte kan degradera sig själv genom att ge efter för hans sexuella överdrifter, även om det kommer att väcka hans missnöje. På ett vänligt och försiktigt sätt bör hon påminna honom om, att Gud har första rätten till hennes liv och att hon inte kan ignorera Skaparens krav utan att bli tvungen att stå till svars för det på uppgörelsens dag...