Han var närvarande den gång, då Kristus bad Johannes om, att bli döpt. Han hörde den majestätiska rösten genomljuda genom Himmelen och ge eko genom världen likt åskknallar. Han såg blixtarna ljunga från en klarblå himmel, och hörde de skräckinjagande orden från Jehova: ”’Denne är min Son, den Älskade. I honom har jag min glädje.’” {Matteuevangeliet 3:17.} Han såg strålglansen från Faderns härlighet täcka Jesu gestalt, varigenom Han i mängden pekade ut Den, som Han erkände som Sin Son med omisskännlig försäkran. Omständigheterna knutna till dopscenen hade väckt det intensivaste hat i Satans bröst. Då förstod han helt klart, att med mindre han kunde betvinga Kristus, skulle hans kraft hädanefter vara begränsad. Han förstod, att yttrandet från Gud på tronen innebar, att Himmelen var mera direkt tillgänglig för människan.