Detta andra exempel på Davids hänsyn för sin furstes liv gjorde ett än djupare intryck på Sauls sinne och avtvingade honom ett mera ödmjukt erkännande av hans skuld. Han blev förvånad och rörd över uppvisandet av sådan godhet; och när han skildes från David, utropade han: "'Välsignad är du, min son David! Stora ting skall du ta dig för, och allt du gör skall lyckas.'" Men Isais son kunde inte hoppas på, att kungen länge skulle förbli i detta sinnestillstånd.