Förfiningens och Vänlighetens Gracer Vårt stora Föredöme – Kristus förverkligade i Sitt liv Sina egna gudomliga lärosatser. Hans nitiskhet drev Honom aldrig till lidelse. Han visade konsekvens utan tjurighet, välvilja utan vekhet, ömhet och medkänsla utan känslosvall. Han var högst sällskaplig; likväl ägde Han en reserverad värdighet, som inte inbjöd till opåkallad närgångenhet. Hans måttlighet ledde aldrig till partiskhet eller åtstramning. Han lät Sig ej formas av världen; ändå var Han inte likgiltig inför de enklaste personers behov. Han var medveten om allas behov. – Manuskript 132, 1902. |