Grymt var det hån han var kallad till att utstå. Hans känsliga själ genomborrades om och om igen av de åtlöjets pilar, som slungades mot honom av dem som föraktade hans budskap och lätt avfärdade den börda han bar för deras omvändelse. ”Jag blev ett åtlöje för hela mitt folk och deras nidvisa dagen lång”, förklarade han.” ”Så har jag blivit ett ständigt åtlöje, alla hånar mig.” ”Jag hör många förtala mig, det är skräck från alla håll: ´Ange honom´! ´Ja, vi skall ange honom´! Alla som stått mig nära väntar på att jag skall falla. ´Kanske låter han lura sig, så att vi blir honom övermäktiga och kan hämnas på honom.´” Klag. 3:14; Jer. 20:7, 10 |