Det var så naturligt för Kristi föräldrar, att se på Honom som sitt eget lilla barn, såsom föräldrar i allmänhet betraktar sina barn, att de stod i fara för, att mista den dyrbara välsignelse, som dagligen följde Jesus i spåren, världens Återlösare. Då Kristus dagligen var hos dem, var Hans liv i många hänseenden som andra barns, det var vanskligt, att hålla blicken på Hans heliga uppdrag och den dagliga välsignelsen av, att tillfälligt få vårda Honom, Guds Son, vars gudomlighet var dold för mänskligheten. Han hade tänkt Sig ett längre uppehåll i Jerusalem, för att varsamt påminna dem om deras plikt, så att de inte skulle bli likgiltiga i större grad, och mista förnimmelsen av den utsökta gunst, som Gud hade visat dem.