Pilatus, i ett fåfängt hopp om att väcka deras medlidande, så att de kunde besluta att detta var tillräckligt straff, lät nu gissla Jesus i folkmassans närvaro. Den bleke lidande, med en krona av törnen på huvudet och bar ned till midjan, som avslöjade de långa, grymma ränderna, från vilka blodet rann fritt, placerades sedan sida vid sida med Barabbas. Även om Jesu ansikte var fläckigt av blod och bar märken av utmattning och smärta, kunde ändå Hans ädla karaktär inte döljas, utan stod ut i stark kontrast till rövarhövdingens, vars varje drag förkunnade, att han var en urartad och förhärdad desperado.