Växten sänker rötterna djupt ned i jorden, och så suger dessa upp näring till växten, utan att det går att se. Likadant är det med den kristne; det är genom själens osynliga förening med Kristus, genom tro, som det andliga livet får näring. Men de, som lyssnar stående på stenig mark, litar på jaget, i stället för på Kristus. De litar på sina goda gärningar och goda impulser, och känner sig starka i sin egen rättfärdighet. De är inte starka i Herren, och i Hans makts styrka. En sådan person ”har inte någon rot”; han är nämligen inte bunden till Kristus.