Belsassar blev rädd. Hans samvete blev väckt. Fruktan och misstänksamheten, som alltid följer den skyldige i spåren, tog tag i honom. När Gud gör människor förskräckta, förmår de ej, att dölja graden av förfäran. Rikets stormän greps av stor skräck. Deras hädiska brist på aktning för de heliga föremålen försvann som med en vindpust. Panik ersatte varje uns av självbehärskning....