Fallet med Paulus var inte första gången, som en Guds tjänare hade fått en fristad ibland hedningarna från Herrens bekännande folks ondska. I sin vrede mot Paulus hade judarna fogat ytterligare ett brott till förteckningen, som markerade deras folks historia. De hade förhärdat sina hjärtan än mer, och hade därmed gjort den egna domen än säkrare.