Mina motståndare gör narr av "detta dåraktiga och barnsliga uttryckt: härliga druvor som växer på silversnören, fästade vid gyllne stavar". Vilka motiv har de för att misstolka det jag säger? Jag påstår ju inte att druvorna växer på silversnören. Det jag såg, beskriver jag så som det såg ut för mig. Det är inte så att druvorna verkligen är fästade på silversnören eller gyllne stavar, det bara såg ut som om de var det. Liknande uttryck och bilder används ju ofta. När vi säger att något glittrar som silver, avser vi inte att säga att det är av en så ädel metall, utan att det bara ser ut som om det kunde vara det. Det finns ingen verklig anledning till att feltolka mina ord. |