Omgivningen satte sin prägel på Johannes Döparens karaktär. - Johannes Döparen, Jesu vägröjare, fick sin första uppfostran av föräldrarna. Största delen av sitt liv tillbringade han ute i ödemarken. Han valde att hålla sig borta från stadslivets nöjen och lyx och föredrog det hårda livet i ödemarken. Omgivningarna var gynnsamma för att utveckla enkla och självförnekande vanor. Ofördärvad av världens larm kunde han studera naturens lärdomar och fördjupa sig i Guds uppenbarade ord och Hans vägledning i människornas liv... Ända från de första barnaåren hade man låtit honom få lära känna sin livsuppgift och han tog emot detta heliga förtroende. För honom erbjöd vildmarken en välkommen flykt undan det samhälle, i vilket misstänksamhet, otro och orenhet trängde igenom nära nog allting. Han litade inte på sin egen kraft att stå emot frestelse utan undvek att ha ständig kontakt med synd, för att han icke skulle förlora förståelsen för dess avskyvärda natur.