De flesta av dem växte upp i lantligt belägna hem. De kände inte till lyx. De använde inte sin tid till tomma nöjen. Många måste kämpa mot fattigdom. De lärde sig tidigt att arbeta. Ett verksamt liv ute i friska luften gav styrka och elasticitet åt alla deras förmågor. Och eftersom de var tvungna att lita på sig själva, stod de inte hjälplösa inför svårigheter och hinder, utan utvecklade mod och uthållighet. De lärde sig att klara sig själva och att behärska sitt sinne. Beskyddade mot nedbrytande inflytanden förstod de att värdesätta naturliga glädjeämnen och trofasta vänner. De ställde inte stora krav och var måttliga i alla sina vanor. Hela deras liv var styrt av sunda principer. De växte upp till att bli rena och starka och sanningsenliga. De tog itu med sin livsuppgift med fysisk och andlig styrka och med frejdigt mod. De hade förmåga att planera och genomföra saker och ting och hade en beslutsamhet att motstå och segra över synd, som gjorde dem till mäktiga försvarare av det som är rätt.