Det var en gåta för den själviskt lagde Satan, att det kunde förekomma så omfattande välvilja och kärlek till det bedragna släktet, att den skulle kunna förmå Himmelens Furste till, att lämna Sitt hem och komma till en värld ärrad av synd och skadad av förbannelsen. Han ägde vetskap om det omätbara värdet av de eviga rikedomarna, som människan inte ägde. Han hade upplevt det himmelska hemmets rena förnöjsamhet, frid, upphöjda helighet och oförfalskade glädje. Han ägde före sitt uppror tillfredsställelsen av Guds fulla gillande. Han ägde en gång i tiden full vetskap om härligheten, som omgav Fadern, och visste, att Hans makt var gränslös.