Om prästerna och befolkningen verkligen närt en önskan om, att lära känna sanningen, och hade övervägt adventläran på ett ärligt sätt under bön, såsom varit tillbörligt och riktigt, skulle de ha sett att den stod i samklang med Skriften, och om de därefter hade samverkat med denna läras förfäktare, skulle det ha utmynnat i en sådan uppenbarelse av Guds missionerande verksamhet, som världen aldrig tidigare hade sett. Whitfield och Wesley eggades av den Helige Ande till, att förmana den världsliga kyrkan på sin tid. William Miller påverkades till, att förkunna Kristi ankomst och nödvändigheten av, att göra sig redo. Hans enda förbrytelse bestod i, att han riktade världens uppmärksamhet på profetians säkra ord. Aposteln Petrus säger om detta: ”Så mycket fastare står nu det profetiska ordet för oss, och ni gör rätt i att hålla er till det som till ett ljus som lyser på en mörk plats, tills dagen gryr och morgonstjärnan går upp i era hjärtan.” Andra Petrusbrevet 1:19. Miller framhöll inte sanningen på ett barskt och oförsonligt sätt, utan på ett behagligt och blidare sätt, än andra reformatorer.