Då vi inte kan veta den bestämda tiden för Jesu ankomst, har vi fått tillsägelse att vaka. ”Saliga är de tjänare som Herren finner vakande när han kommer” (Lukasevangeliet 12:37). De, som vakar och väntar på sin Herres ankomst, tillbringar ej tiden i dådlös eller overksamhet bidan. Väntan på Frälsarens ankomst skall leda oss till, att frukta Herren och det straff, som skall drabba synden. Den skall komma oss, att vakna till insikt om det fruktansvärt syndiga i, att förkasta Kristi erbjudande om nåd och barmhärtighet. De, som väntar på sin Herre, ”renar sina hjärtan i lydnad för sanningen”. Med vaksam väntan förenar de ivrigt arbete. Därför att de vet, att Herren står för dörren, väcks deras nit till samarbete med de himmelska makterna för själars frälsning. De, som så gör, är de trogna och visa tjänarna, som ger Herrens husfolk ”deras kost i rätt tid” (Lukasevangeliet 12:42). De framhåller den sanning, som är särskilt ägnad för vår tid. Liksom Hanok, Noa, Abraham och Mose var för sig framhöll sanningen för sin tid, skall Kristi tjänare i denna tid förkunna det särskilda varningsbudskap, som gäller detta släkte.