De första lärjungarna gick ut, för att förkunna ordet. De uppenbarade Kristus i sina liv. Och Herren verkade med dem och ”bekräftade ordet genom de tecken som åtföljde det” {Markusevangeliet 16:20}. Dessa lärjungar beredde sig för detta verk. Före Pingstdagen samlades de och lade bort alla meningsskiljaktigheter. De var ett hjärta och en själ. De trodde på Kristi löfte, att välsignelsen skulle ges, och de bad i tro. De bad inte om välsignelse endast för sig själva, de kände även bördan för andras frälsning. Evangelium skulle utbredas till jordens yttersta gränser, och de väntade på utgjutelsen av den kraft, som Kristus hade lovat dem. Det var då den Helige Ande utgöts, och tusentals blev omvända på en enda dag.