När motståndarna åberopade seder och traditioner eller påvens auktoritet och påståenden, mötte Luther dem med Bibeln, endast med Bibeln. Här stötte de på argument som de inte kunde motbevisa. De var slavar under formalism och vidskepelse. De krävde därför hans blod på samma sätt som judarna hade krävt Jesu blod. ”Han är en kättare”, ropade de katolska ivrarna. ”Det är högförräderi mot kyrkan att tillåta att en så fruktansvärd kättare får leva en enda timme längre. Res ögonblickligen en galge åt honom.” (D' Aubigné, band 3, kap 9). Men Luther föll inte offer för deras raseri. Gud hade ett arbete som han skulle utföra. Änglar från himlen sändes för att skydda honom. Många hade tagit emot det dyrbara ljuset från Luther. Dessa blev föremål för Satans vrede och led utan fruktan tortyr och död för sanningens skull.