28. Se EGW:s anmärkning om Ordspråksboken 26:20-22.

32 (Se EGW:s anmärkning om Första Samuelsboken 24:6). Så blir man starkare, än kungar och erövrare — Använder Kristus stingande ord, barsk kritik och ovänlig misstänksamhet mot Sitt folk, som begår misstag? Nej. Han tar hänsyn till varje svaghet; Han handlar med urskiljning. Han känner till alla våra tillkortakommanden; men Han använder tålamod; ty annars hade vi gått under för länge sedan på grund av vår usla behandling av Honom. Den största skymf vi kan utsätta Honom för, är att låtsas att vara Hans lärjungar, samtidigt som vi uppvisar Satans anda i våra ord, våra temperament och våra handlingar. Det passar sig inte för dem, som belastar Jesus med så många misslyckanden och vrångheter, att alltid gå omkring och grubbla på varje ringaktning och verklig eller inbillad oförrätt. Och ändå finns det sådana, som alltid misstänker omgivningens bevekelsegrunder. De upplever oförrätter och ringaktning, där något sådant inte varit menat. Allt detta utgör Satans verk i mänskohjärtat. Ett hjärta fyllt av den kärlek, som inte tror ont om andra, håller ej utkik efter oartigheter och missnöjesanledningar, som vederbörande måhända utsätts för. Guds vilja är, att Hans kärlek skall sluta till ögonen, öronen och hjärtat för alla sådana provokationer och för alla de antydningar, som Satan önskar att fylla sinnena med. Det är att uppträda med ädel majestätiskhet, att tiga, när man utsätts för onda tankegångar eller skymfande. Att tygla humöret, är att vara starkare, än kungar och erövrare. En kristen får en att tänka på Kristus. Vederbörande är förbindlig, vänlig, tålmodig, ödmjuk och likväl modig och bestämd, när det gäller att rättfärdiga sanningen och Kristi namn (Manuskript 24, 1887).