Han agerade ut en lögn, och medan han försökte att prata obekymrat, kunde han inte hålla tillbaka uttrycken av indignation över de övergrepp, som hans Mästare utsattes för. Följaktligen uppmärksammades han för andra gången, och han anklagades åter igen för, att vara efterföljare till Jesus. Han förnekade nu anklagelsen med en ed. Tuppen gol för andra gången; men Petrus hörde det inte, ty han var nu helt upptagen med, att leva ut den karaktär, som han hade antagit. En av översteprästens tjänare, som var nära släkting till mannen, vars öra lärjungen hade huggit av, frågade honom: ”’Såg jag inte själv att du var med honom i trädgården?’” {Johannesevangeliet 18:26.} ”Säkert är du en av dem, ty du är en galileisk man, och din dialekt låter så.” {Markusevangeliet 14:70, Reformations-Bibeln.}