Kristus gav församlingen i Nasaret en omskakande sanning, då Han tillkännagav, att det i Israels avfall inte fanns någon säkerhet för Guds trofaste budbärare. De skulle inte inse hans värde, eller uppskatta hans verk. Fastän de sade sig ivra starkt för Guds ära och Israels bästa, var de bådas värsta fiender. Genom föreskrift och exempel ledde de folk längre och längre bort från lydighet mot Gud, liksom från trons renhet och enkelhet - de ledde dem dit, där Han inte kunde uppenbara Sig som deras Försvarare på vedermödans dag. Gud sände Elia till änkan i Sarepta, eftersom Han inte litade på Israel.