Den unge mannens grannar och de som hade känt honom under den tid han varit blind sade: "Är detta icke den man som satt och tiggde?" De såg tvivlande på honom. Eftersom hans ögon hade öppnats och hans utseende därigenom blivit förändrat och upplyst, såg han ut att likna någon annan. Frågan gick från den ene till den andre. Några sade: "Det är han". Andra sade: "Nej, men han är lik honom." Men han som varit föremål för den stora välgärningen avgjorde frågan genom att säga: "Jag är den mannen." Så berättade han för dem om Jesus och om det sätt på vilket han blivit botad och de frågade: "Var är den mannen? Han svarade: 'Det vet jag icke'."