Vilken predikan var detta för fariséerna, som banade vägen för Kristi tjänst! Samma anda, som aktiverade Jesus, kontrollerade Johannes Döparens sinne. Deras vittnesbörd överensstämde; deras liv gavs åt samma reformatoriska arbete. Profeten pekar på Frälsaren, när Rättfärdighetens Sol stiger upp med glans och snart kommer att förmörka sitt eget ljus, för att sedan bli blek och dunkel i glansen av ett större ljus. Genom sin osjälviska glädje över Jesu framgångsrika tjänst, presenterar Johannes för världen den sannaste typen av ädelhet, som någonsin har uppvisats av en dödlig människa. Den framställer en läxa av underkastelse och självuppoffring till dem, som Gud har placerat i ansvarsfulla positioner. Den lär dem, att aldrig tillägna åt sig själva otillbörlig ära, och inte heller låta rivalitetens anda vanära Guds sak. Den sanne kristne bör hävda det rätta på bekostnad av alla personliga överväganden.