David rönte ett hjärtligt mottagande hos filistéernas kung, vilket delvis berodde på, att kungen beundrade honom, delvis på, att han kände sig smickrad över att en hebré sökte hans skydd. David var säker på, att han inte skulle bli förrådd i Akis' rike. Han förde med sig sin familj, sina tjänare och ägodelar, och hans män förde även med sig sina familjer, så att det tycktes, som om han hade kommit att bosätta sig för beständigt i filistéernas land. Allt detta var tillfredsställande för Akis, som lovade att beskydda de israelitiska flyktingarna.