Det finnes många, som sucka under den bekymrens börda, som deras traktan att efterlikna världen pålägger dem. De hafva valt att tjäna den, påtagit sig dess besvärligheter och antagit dess sedvänjor. På detta sätt fördärfvas karaktären och deras lif blir dem en börda. Detta ständiga bekymmer tär på lifskraften. Vår Herre önskar, att de skola bortkasta detta träldomsok. Han inbjuder dem att upptaga hans ok, sägande: "Mitt ok är ljufligt och min börda är lätt." En sålunda bekymrad människa är blind och kan i hvarje fall icke se in i framtiden; men Jesus ser änden från begynnelsen. I hvarje svårighet har hin en utväg till att bringa lindring. "Han vägrar icke dem något godt, som vandra i ostrafflighet."