15, 16 (Johannesevangeliet 1:26, 27). Inga världsliga strävanden - Människorna tänkte, att Johannes kunde vara den utlovade Messias. Hans liv var så osjälviskt, markerat av ödmjukhet och självförnekelse. Hans lärdomar, vädjanden och tillrättavisningar var brinnande, uppriktigt menade och modigt framförda. I fullgörandet av sitt uppdrag vände han sig vare sig till höger eller till vänster, för att vinna hyllningar från någon. Han strävade inte efter världslig ära eller världslig värdighet, utan var ödmjuk till hjärta och leverne, och iklädde sig inga hedersbevisningar, som inte var hans. Han betygade för sina efterföljare, att Han icke var Kristus (The Spirit of Prophecy, Band 2, s. 57).

21, 22. Se EGW:s anmärkning om Matteusevangeliet 3:13-17; 4:1-11.