Det är doften av Kristi förtjänster, som gör goda gärningar antagbara hos Gud, och det är nåden, som sätter oss i stånd till att utföra de goda gärningar, som Han belönar oss för. I sig själva saknar våra gärningar förtjänst. När vi har gjort allt i vår makt, skall vi räkna oss själva som ödmjuka tjänare. Vi förtjänar inget tack från Gud. Vi har endast uträttat vår plikt, och vår syndiga natur har förvisso inte skänkt kraften till våra välgärningar.