Jesus kände en tung ansvarsbörda för människors frälsning. Han visste att om det inte blev en bestämd förändring i mänsklighetens principer och levnadsmål, skulle alla gå förlorade. Detta var den börda som tungt vilade på hans sjal, och ingen kunde fatta dess verkliga tyngd. Under sin barndom, ungdom och mannaålder vandrade han ensam. Den ena dagen efter den andra mötte honom prövningar och frestelser, dag efter dag kom han i kontakt med det onda och folket såg dess makt över dem som han sökte att hjälpa och frälsa. Ändå förlorade han inte modet.