Adam var omgiven av allt, som han kunde tänka sig. Varje behov var tillfredsställt. Det förekom ingen synd, och inga tecken på nedgång i det underbara Eden. Änglar från Gud samspråkade fritt och kärleksfullt med det heliga paret. De lyckliga fåglarna kvittrade sina obundna, glädjefulla hyllningssånger till sin Skapare. De fridsamma djuren lekte i sin lyckliga oskyldighet omkring Adam och Eva, lydiga mot deras kommandon. Adam befann sig i sin mandoms fulla styrka, han var skapelsens krona. Han bar Guds avbild, och var blott en aning ringare, än änglarna. |