Hans samtal avbröts ofta av någon feberdrabbad lidandes yrsel och virriga tal, eller de galnas genomträngande skrik, vars vänner försökte, att tränga sig igenom folkmassan och bära de drabbade till Helaren. Visdomens stämma överröstades också ofta av triumfrop, då offren för hopplös sjukdom omedelbart återställdes till hälsa och styrka. Den Store Läkaren underkastade Sig tålmodigt dessa avbrott och talade lugnt och vänligt till alla. Han kom från andra sidan sjön, för att Han var trött, men se, Han hittade mer påträngande fall för Sin uppmärksamhet, än på den plats, från vilken Han i hemlighet hade rest.