Templets dignitärer rådgjorde tillsammans angående Jesu uppförande och vilken väg, som var bäst för dem att följa. En av dem, Nikodemus, rådde till måttfullhet både i deras känslor och handlingar. Han hävdade, att om Jesus verkligen ägde auktoritet från Gud, skulle det vara farligt, att förkasta Hans varningar och manifestationerna av Hans makt. Han kunde inte se på Honom som en bedragare och inte heller ansluta sig till resten av fariséerna i deras hån mot Honom. Han hade själv sett och hört Jesus, och var därför djupt rörd i sinnet. Han granskade oroligt rullarna, som innehöll profetiorna om Messias’ ankomst. Han sökte uppriktigt efter klart ljus över ämnet, och ju mera han sökte, desto starkare blev hans övertygelse om, att det var denne man, som beskrevs av profeterna. Om Han verkligen var Kristus, var detta en händelserik epok i världens och i synnerhet den judiska nationens historia.