Jakob tyckte likväl, att han måste göra något, för att trygga sin egen säkerhet. Han sände därför budbärare med en försonlig hälsning till sin bror och förklarade för dem, hur de skulle tilltala Esau. Det hade blivit förutsagt, innan de två bröderna föddes, att den äldre skulle tjäna den yngre. För att inte hågkomsten av detta skulle väcka bitterhet, sade Jakob till sina tjänare, att de sändes till "min herre Esau." När de stode inför honom, skulle de hänvisa till sin herre såsom "din tjänare Jakob". För att undanröja fruktan för, att han återvände som en utblottad vandrare, för att göra anspråk på arvedelen, sade Jakob uttryckligen i sitt budskap: "Jag har fått kor, åsnor och får, slavar och slavinnor1, och nu skickar jag bud för att underrätta dig, herre, i hopp om att vinna din välvilja.'" 1 King James Version använder uttrycket "tjänare och tjänarinnor". Övers. anm. |