Sedan Kain hade blivit förbannad, lämnade han sin fars hus. Han hade valt åkerbruket till yrke, och nu grundlade han en stad, som han uppkallade efter sin äldste son. Han hade gått bort från Herren och försmått löftet om det återställda Eden, för att söka sina ägodelar och sin glädje på Jorden, vilken drabbats av syndens förbannelse. Han var den förste av den stora klass människor, som dyrkar denna världens gud. Hans ättlingar gjorde sig framstående i världsliga och materiella angelägenheter. De hade däremot ingen aktning för Gud, utan motsatte sig Hans avsikter med människan. Kain var den förste, som begick mord. Lamek, som var den femte i denna släktlinje, lade månggifte till detta brott. Han var stolt och trotsig samt erkände Gud bara för att skydda sig mot den dom, som Gud hade uttalat över Kains eventuelle hämnare. Abel hade ägnat sig åt herdelivet samt bodde i tält. Sets ättlingar följde samma levnadssätt, då de bekände "sig vara gäster och främlingar på jorden", som sökte ett annat land, "ett bättre land, ett i himlen." – Hebréerbrevet 11:13, 16.