Den 14 maj 1851 såg jag Jesu skönhet och behag. Då jag betraktade hans härlighet, föll mig ej den tanken in, att jag någonsin skulle lämna hans åsyn, Jag såg ett ljus utgå från den härlighet, som omgav Fadern, och då det nalkades mig, darrade hela min kropp som ett löv. Jag trodde, att om det kom nära mig, skulle jag dö; men ljuset gick förbi mig. Nu kunde jag bilda mig en föreställning om den store och fruktansvärde Guden, med vilken vi ha att göra. Jag insåg nu, vilka dunkla begrepp några ha om Guds helighet och huru ofta de vanära Guds heliga och stora namn utan att förstå, att det är Gud, den store och fruktansvärde Guden. Det finns många, som i bönen använda oförsiktiga och vanvördiga uttryck, vilka bedröva Guds milda Ande och som ha till följd, att deras böner ej nå himmelen. |