Medan vi gläder oss över att det finns världar som inte har fallit i synd, ger dessa världar lov, pris och ära till Jesus Kristus för frälsningsplanen, som skulle frälsa Adams fallna söner och samtidigt befästa dem i deras ställning och stärka deras rena karaktärer. Den arm, som har rest upp mänskligheten från det förfall, som Satan hade fört dem till genom sina frestelser, är samma arm, som har bevarat invånarna i andra världar från synd. Varje värld i omätliga himlarymder tar del i Faderns och Sonens omsorg och stöd, och denna omsorg ges hela tiden åt den fallna mänskligheten. Kristus är människans medlare. Det är också genom Hans medlartjänst, som osedda världar bevaras i sina banor. Är inte dessa ämnen tillräckligt viktiga och storslagna för att uppta våra tankar? Skulle de inte få oss att tacka Gud och tillbe Honom? {MYP 254.1}