Öppningspsalmen, ”Jag Har Fried I Min Själ” och Skriftläsningen av äldstebroder E. W. Farnsworth (Första Korintierbrevet 15:12-20, 35-38, 42-45; Andra Korintierbrevet 4:6-18; 5:1-10), förberedde församlingens tankar på, att anamma andan hos äldstebroder Loughboroughs åkallan av Gud, varunder han medgav, att ”när plågorna (457) kommer över oss, och när medarbetare i denna sak lägger ned rustningen på grund av bristande kroppslig styrka”, blir Guds avsikt likväl fullföljd. Då Frälsaren lades till vila, tänkte Hans lärjungar, att Hans arbete på jorden var till ända; men Hans död på korset var i verkligheten liv för den sak Han försvarade.