Nu äger den händelse rum som förebådades i den sista, allvarliga tjänsten på Försoningsdagen. När tjänsten i det allraheligaste var fullbordad och Israels synder hade blivit avlägsnade från helgedomen i kraft av syndoffrets blod, blev den bock, som skulle släppas lös, levande framförd inför Herren. Och i folkets närvaro bekände översteprästen över den ”Israels barns alla missgärningar och överträdelser, ja, alla deras synder. Han skall lägga dem på bockens huvud”. (3 Mos 16:21) När Kristi medlartjänst i helgedomen i himmelen är fullbordad, kommer Satan inför Gud, de himmelska änglarna och alla de frälsta att på samma sätt bli förklarad skyldig till allt det onda som han har fått Guds folk att begå. Liksom bocken sändes ut i ödemarken kommer Satan att förvisas till jorden, som vid denna tidpunkt är öde, obebodd och en dyster ödemark. {DSS 461}