Under alla dessa år i tillbakadragenhet lefde han ett lif af sympati och hjälpsamhet. Hans oegennytta och tåliga fördragsamhet, hans mod och trohet, hans styrka i frestelse, hans djupa frid och lugna glädje voro en ständig hjälp för andra. Han förde med sig ett rent och vederkvickande inflytande, och hans lif var ett salt i samhället. Ingen sade, att han gjort något underverk, likväl utgick från honom kraft till de frestade, sjuka och modlösa, kärlekens lifgifvande kraft. Ända från sin tidiga barndom undervisade han andra på ett tillbakadraget sätt, och när han började sin offentliga verksamhet, hörde honom därför många med glädje.