Det fanns då inga sjukhus där de sjuka kunde vårdas. De lidande och behövande belystes för dem som Herren hade anförtrott rikedomar, för att de skulle få hjälp och sympati. Så var det med tiggaren och den rike mannen. Lasarus var i stort behov av hjälp; för han var utan vänner, hem, pengar och mat. Ändå fick han förbli i detta tillstånd dag efter dag, medan den rike adelsmannen fick alla behov tillgodosedda. Den som i överflöd var kapabel att lindra sina medskapelsers lidanden, levde med tanke på sig själv, som många gör i dag.