De, som omkom i vattenmassorna, hade en flyktmöjlighet. Alla uppmanades till, att söka sin tillflykt i arken, men de flesta ville inte lyssna till varningen. Då den förste ängelns budskap gavs, uppmanades alla åhörare till, att ta det till sig och få del av de därtill hörande välsignelserna, men många avvisade erbjudandet. En vände uppmärksamheten till sin gård, en annan till sin affär och de bekymrade sig inte om annat, än om sina jordiska egendomar. Den inspirerade Skriften berättar, att då de avvisade Noas budskap, upphörde Guds nåd att påverka dem. Och de människor, som nu avvisar de budskap, som Gud i Sin stora nåd sänder till dem, kommer att erfara detsamma, nämligen att efter en viss tid slutar Guds Ande att inverka på deras hjärtan. Gud ger ljus, för att det skall värdesättas och lydas, inte för att det skall förkastas. Det ljus Han sänder, blir till mörker för dem, som inte tar emot det. När Guds Ande slutar att vädja till en persons hjärta, blir all förkunnelse för vederbörande ganglös. |