Då det ryktades i Worms, att Luther skulle ställas inför Riksdagen, väckte det allmän upphetsning. Aleander, det påvliga sändebudet, som blivit särskilt betrodd med denna sak, blev förfärad och rasande. Han förutsåg, att utfallet skulle bli katastrofalt för den påvliga saken. Att anställa undersökningar i en sak, där påven redan hade yttrat dom och fördömande, skulle vara att visa förakt för den regerande påvens myndighet. Dessutom fruktade han, att denne mans vältaliga och kloka sakskäl skulle kunna få många av furstarna att förkasta påvens sak. Därför riktade han de livligaste invändningar mot Karl om, att Luther skulle få komma till Worms. Det påvliga sändebudets invändningar kom kejsaren att ge efter. Han skrev till kurfursten, att om Luther inte ville ta tillbaka sina uttalanden, måtte han stanna kvar i Wittenberg.