I dessa tävlingar utsatte sig de tävlande för enorma påfrestningar. En del återhämtade sig aldrig från den oerhörda fysiska ansträngningen. Det var inte ovanligt att någon eller några segnade ned ute på banan, blödande från mun och näsa. Det hände också att en tävlande föll död till marken just som han stod i begrepp att tillägna sig segerkransen. Men risken att bli skadad för resten av livet eller att mista livet betraktades inte som en för stor risk i jämförelse med den ära som den vann, som avgick med segern. |