Nu börjar arbetet i den som verkligen är omvänd, på allvar. Han måste arbeta så som Jesus arbetade. Han får inte längre leva för sig själv, men helt och hållet för Herren. Denna världen har förlorat honom, för hans liv är fördolt med Kristus i Gud. Detta betyder att jaget inte längre har övertaget. Det ljus som lyser från Golgatas kors omstrålar honom med klara strålar. Anden har tagit det som tillhör Kristus och uppenbarat det för honom i ett så tilldragande ljus att det har en förvandlande kraft, som får hans vanor och livsstil att förändras, och han visar att han är en ny skapelse i Jesus Kristus. Han inser att varje krona han äger har ett värde, inte för att tillfredsställa hans smak eller lust, inte för att han skall kunna spara undan den, utan för att den skall brukas I det godas tjänst, användas i själavinnande arbete, för att bygga upp Guds rike. Hans glädje och tillfredsställelse är densamma som Jesu glädje - att se själar frälsta. Varför gör vi så lite för att människor skall kunna bli frälsta, när det finns så mycket vi kan göra? Varför gör vi så lite för att dra män, kvinnor och barn till Kristus?
Review and Herald, den 6 oktober 1891