Jag känner den fara som de svävar i, som inte vill vandra i det ljus som Gud ger. De ådrar sig själva en förfärlig kris då de blir överlämnade åt sitt eget omdöme och sina egna vägar. Samvetet blir allt mindre mottagligt. Guds röst tycks bli alltmer avlägsen och överträdaren lämnas åt sin egen dårskap, åt sin egen blindhet. Envist motstår han varje vädjan, föraktar alla råd och och vänder sig bort från varje mått och steg som vidtagits för hans frälsning. Guds budbärares röst gör inte något intryck på honom. Guds Ande utövar inte längre någon bävande kraft och domen är avkunnad. Han "står i förbund med avgudar, - låt honom vara!" Hos 4:17. Hur mörkt och dystert, hur hårdnackat är inte hans oberoende. Detta är den process som den själ går igenom som förkastar den helige Andes verk. Review and Herald, den 29 juni 1897 |