Den kärlek som rörde vid honom, de sorger som fyllde hans inre, de segrar som följde i hans spår; allt detta var teman som upptog hans tankeverksamhet. När han märkte hur kärleksfullt Gud hade vakat över honom under livets alla förhållanden, pulserade hans hjärta av innerlig tillbedjan och tacksamhet. Hans röst klingade mera melodiskt och han hanterade harpan med en innerlig glädje. Herdepojken gick framåt från kraft till kraft från kunskap till kunskap, för Herrens Ande var över honom.
Patriarchs and Prophets, s. 642