Himmelen hade sett, huru Guds son blev förrådd, och huru man med begabberi och våldsamhet hade jagat honom från den ena jordiska domstolen till den andra. De hade hört, huru hans förföljare hånade honom för hans ringa härkomst, och huru en av hans mest avhållne lärjungar hade förnekat honom under förbannade och svärjande. De hade sett, huru satan hade rasat, och vilken makt han besatt över människornas hjärta. O, förskräckliga skådespel! Frälsaren greps vid midnattstiden i Getsemane örtagård likasom en mördare och drogs fram och tillbaka från översteprästens palats till Pilatus’ domsal; han framställdes två gångar för prästerna, två gångar får det judiska rådet och en gång för Herodes; han bespottas, gisslades och fördömdes; han fördes utför att korsfästas, själv bärande korsets tunga börda, medan Jerusalems döttrar jämrade sig och folkhopen bespottade honom.