Mitt i den allmänna förstörelse som nationen snabbt utsattes för, tilläts Jeremia ofta att bortom den nöd och olycka, som utspelades i hans tid, se fram mot de härliga framtidsutsikter, då Guds folk skulle befrias från fiendens land och på nytt få bosätta sig i Sion. Han såg fram emot den tid, då HERREN skulle förnya sitt förbund med dem. ”De skall komma och jubla på Sions höjd och strömma likt en flod till HERRENS goda, till säd, vin och olja och till unga får och oxar. Deras själ skall vara som en vattenrik trädgård, och de skall inte sörja mer.” Jer. 31:12