Efter att ha vilat på den sjunde dagen, helgade Gud den, eller satte den åt sidan, som en dag för människors vila. Genom att följa Skaparens exempel, skulle människan vila på denna heliga dag, för att då hon betraktade himlarna och jorden, skulle hon begrunda Guds stora skapelseverk. Och då människan skulle beskåda bevisen för Guds visdom och godhet, måtte hon fyllas med kärlek och vördnad för sin Skapare. . . .